1408 När skräckförfattaren Mike Enslin (John Cusack) får ett vykort med meddelandet ”Besök inte rum 1408” blir han såklart intresserad av vad det kan innebära och börjar göra lite research. Han hittar ganska snart att flera mystiska dödsfall inträffat på Dolphin Hotel i just rum 1408. Han beger sig genast till New York där hotellet ligger för att checka in. Detta visar sig vara lättare sagt än gjort eftersom hotellet stängt det rummet pga allt som inträffat. Efter att ha varit i kontakt med polisen får Mike slutligen tillgång till rummet och trots avrådan från hotelldirektören Gerald Olin (Samuel L. Jackson) lyckas Mike slutligen checka in i det mytomspunna rum nummer 1408. Äntligen får han på egen hand uppleva vad som kan ha orsakat all förödelse och jag vill inte säga för mycket men jag tror att de flesta är ganska införstådda i att Mike inte kommer att checka ut dagen efteråt helt oberörd. Innan jag såg filmen visste jag inte mycket om den men med tanke på att den är baserad på en Stephen King historia och är regisserad av Mikael Håfström skenade ändå förväntningarna iväg. Innan jag slog igång filmen så såg jag till att förutsättningarna för att det skulle bli en bra upplevelse var tipptopp. Jag städade rummet, dukade fram tilltugg, mörklade rummet och såg till att min kära satt bekvämt i soffan innan jag till slut tryckte på play-knappen. Inget man kan klaga på där alltså men problemet är ju att redan innan filmen börjat rulla så sitter man på helspänn på vad som komma skall och som vanligt är risken att man ska bli besviken väldigt stor. Som tur är börjar filmen mycket bra och man känner sig redan tidigt införstådd om vad det hela handlar om. När Jacksons rollfigur Gerald visar upp bilder på alla hemskheter som hänt i rummet så känner man den där äcklade känslan i kroppen precis som man ska göra i en riktigt bra skräckfilm. Men sedan ungefär en tredjedel in i filmen händer det något. Efter att stämningen byggts upp och den förväntade spänningen ska ta vid planar det på något sätt ut helt och filmen tappar fart. Allt vad spänning, skrämselmoment och äckliga scener heter lyser enbart med sin frånvaro och allt går liksom på tomgång. Istället för att sitta på spänn och njuta av vad som händer börjar man istället sitta och kolla på klockan och det enda man känner sig bekymrad över är om det inte kommer att hända några fler efterlängtade hemskheter. Vem som bör ta på sig ansvaret på vad som gick snett vet jag inte men jag kan tänka mig att Håfström sitter lite illa till. Några som inte behöver skämmas är skådespelarna som gör ett riktigt bra jobb. Samuel L. Jackson som ju är en av mina favoritaktörer sköter sitt jobb med bravur och han hade med lätthet övertygat mig om att aldrig sätta en fot i det där rummet. Någon som jag aldrig tidigare fått upp ögonen för är John Cusack men efter att ha sett denna film vet jag även att han har sina kvaliteter. Trots att 1408 inte alls är något bottennapp så kan jag efter att ha sett filmen inte vara annat än lite besviken. Förutsättningarna var verkligen helt perfekta och det ska helt enkelt inte kunna gå fel. Bristen på bra skräckfilm just nu gjorde att jag skruvade upp förväntningarna alldeles för mycket och det bör jag väl också ha i åtanke när jag ska sätta betyget. Vill du se en riktigt bra film så kan nog 1408 vara just en sådan bara du lyckas hålla nere förväntningarna något och tar den för vad den är. Vill du se något mästerligt som skrämmer skiten ur dig får du nog vänta ett bra tag till men då kan du ju passa på att se 1408 under tiden. Skrivet av: Björn Spelberg 2007-09-27 Betyg: 5 av 10